Svenska nämnden för fostran och utbildning
Pöytäkirja 06.03.2024/Pykälä 10

Svenska nämnden för fostran och utbildning 06.03.2024 § 10  

167/12.00.00/2024 

Beredare Planerare Kaisa Ojanen, utbildningsdirektör Astrid Kauber, tf. utbildningschef Mikael Eriksson

 fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi

Beslutsförslag   Bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen

 Svenska nämnden för fostran och utbildning beslutar anteckna Kyrkslätts resultat i enkäten Hälsa i skolan 2023 för kännedom.

Behandling Som en teknisk korrigering ändrades graden av utmattningströtthet i skolarbetet från 28,3% till 23,8%.

Beslut Svenska nämnden för fostran och utbildning beslutade enligt beslutsförslaget.

För kännedom

Redogörelse Institutet för hälsa och välfärd genomför den riksomfattande enkäten Hälsa i skolan vartannat år. Enkäten besvaras av eleverna i årskurserna 4 och 5 samt 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, första och andra årets studerande vid gymnasier och första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalter.

 Resultaten i enkäten som gjordes våren 2023 har behandlats på kommunnivå vid strategidagen för bildningstjänsternas chefer och förvaltning, i styrgruppen för utbildningsanordnarens elev- och studerandevård och vid rektorsmötet. På kommunnivå har man tagit de mest oroväckande och de mest positiva resultaten till granskning i relation till den föregående datainsamlingen 2021, samt jämfört vissa indikatorer i relation till hela landet och Västra Nylands välfärdsområde. Skolorna har behandlat sina egna resultat i sina egna enheter.

 Jämfört med den föregående datainsamlingen var de mest oroväckande resultaten i fråga om eleverna i årskurserna 4-5 minskat tycke för skolgången, minskad erfarenhet om att barnets åsikt hörs vid hälsoundersökningar och ökad erfarenhet av skolutmattning. År 2021 tyckte 76,4 % av svararna om att gå i skolan, då siffran 2023 var 67,7 %. De mest positiva av resultaten för årskurserna 4-5 var minskad erfarenhet av mobbning av en vuxen i skolan (2021 16,3 %, 2023 11,9 %) och att det vid hälsoundersökningarna pratades om saker som var viktiga för barnet (2021 69,7 %, 2023 72,1 %). Jämfört med hela landet och Västra Nylands välfärdsområde var resultaten något sämre gällande bland annat upplevd skolutmattning, mod att säga sin egen åsikt i klassen och upplevelsen av fysiskt våld.

 De mest oroväckande resultaten för årskurserna 8-9 jämfört med den föregående datainsamlingen gällde att få hjälp med välmåendet av skolpsykologen och läraren, stämningen i lärmiljön och kvaliteten på skollunchen. Då 65,2 % år 2021 upplevde att de fick hjälp av skolpsykologen, var siffran år 2023 45,5 %. De mest positiva resultaten gällde bland annat att äta skollunch under den reserverade tiden. 76,1 % upplevde tiden som tillräcklig då siffran den föregående gången var 72 %. Positiv utveckling skedde också inom nykterhet och upphörande eller minskande av mobbning, då man berättat om det för en vuxen i skolan. Jämfört med hela landet och Västra Nylands välfärdsområde upplevde eleverna i årskurserna 8-9 i Kyrkslätt klart oftare (Kyrkslätt 36,8 %, LUVN 27,5 %, hela landet 24,9 %) att de inte fick hjälp eller stöd med sitt välmående av läraren då de behövde det. De upplevde sig också mindre än övriga kommuner vara en viktig del av klassgemenskapen och de upplevde något oftare fysiskt våld samt utmattande trötthet i skolarbetet.

 I fråga om studerande i gymnasiet framträder frågor om skollunchen och den minskade skolivern som mest oroväckande i relation till den tidigare datainsamlingen. De mest positiva resultaten gällde att få stöd i välmåendet av hälsovårdaren och läraren och en minskad andel svarare som kände oro för sin egen sinnesstämning. Också utmattande trötthet i skolarbetet har minskat: år 2021 upplevde 44,3 % utmattande trötthet, nu bara 23,8 % av svararna. Den här siffran är lägre i jämförelse med hela landet och Västra Nylands välfärdsområde. Upplevt fysiskt våld under året var något högre än i andra kommuner, precis som även i de yngre svarargrupperna.

 Rektorerna har lyft fram utvecklingsområden och uppenbart goda egenskaper för sina egna skolor utifrån de skolspecifika resultaten, samt planerat hur skolorna avser att arbeta med dessa frågor. Den svenskspråkiga grundutbildningen lyfte fram områden relaterade till skoltrötthet, sömn- och matvanor, rörlighet och skollunchen. Dessutom uppmärksammades mobbning, ensamhet, arbetsro, påverkningsmöjligheter och skoltrivsel.

 Insatserna kring de här frågorna är mångfacetterade och skolspecifika. Tillgång till svenskspråkiga psykologtjänster har varit ett välkommet tillägg. Andra åtgärder omfattar mera vuxennärvaro i skolan, att stöda eleverna i utvecklande och förstärkande av sociala färdigheter, ytterligare involvera elevvårdstjänsterna i skolsamfundet och samarbete med yttre aktörer.

 Positiva trender i gymnasiet var minskat alkohol- och drogbruk, en upplevelse av ökad delaktighet och starkare skolgemenskap samt låga mobbningsupplevelser. Utvecklingsområden är studerandes påverkningsmöjligheter, frånvaro och förseningar samt skolluncharrangemangen.

Beslutshistoria